Det används allt mindre salt längs de statliga vägarna under vintrarna. Det är över 30 år sedan som det saltades så lite på de svenska vägarna som förra vintern, enligt Trafikverket.
Vintern som gick förbrukade Trafikverket 125 000 ton salt på de 10 000 mil statliga vägarna. Det är hälften så mycket som för tio år sedan och en tredjedel av mängderna i början på 90-talet när förbrukningen kulminerade.
Nedgången förklaras också av teknikutvecklingen, att väghållningsmaskinerna i dag sprider saltet mer precist, att en flytande lösning med mindre salt ofta används till skillnad mot förr då enbart torrsalt som lätt blåste av vägbanorna nyttjades.
Även vädret spelar in, förklarar Dan Eriksson, utredare vid Trafikverket.
– Det har varit väldigt mildra vintrar de senaste tre åren, och då blir det mindre saltåtgång, det är en ganska naturlig utveckling, säger han.
Samtidigt finns fortfarande motstånd mot vägsaltet för att bilar rostar och att vilt lockas fram på vägbanorna. Längst upp i norr i Kiruna har ett folkligt uppror de senaste åren fått kommunen att inför i vinter bli en uttalad ”saltfri kommun”.
Enligt Kirunas kommunalråd, Kristina Zakrisson (S), ska de kommunala vägarna under inga omständigheter få saltas i framtiden. Upproret är en signal till Trafikverket att ompröva den statliga halkbekämpningen längs Europaväg E10, berättar hon.
– Det kanske gör att de känner ett större ansvar att hitta andra metoder. Vi har väldigt olika förutsättningar så att just i våra fjällkommuner kanske man inte ska använda salt. På våra orter där renarna på vägen utgör en av farorna, säger Zakrisson.
Men Dan Eriksson på Trafikverket menar att vägsalt i dagsläget är det bästa alternativet.
– Vi följer självklart utvecklingen och nya möjligheter att sköta det här. Men just nu i dagsläget så är salt det bästa. Man kan även använda sand, men det fungerar inte på det högtrafikerade vägarna, för det blåser bort och det måste liksom läggas ut nytt och nytt, säger han.
Text: Nils Eklund, Sveriges Radio
