Både Byggföretagen och Maskinentreprenörerna (ME) vittnar om problemen med att få tag i kompetent personal. I ME:s senaste MEKO-rapport svarar över 90 procent att de haft svårigheter och Byggföretagen säger att tre av fyra tackat nej till jobb på grund av personal- och kompetensbrist.
Kompetensbristen är något som drabbar hela bygg- och anläggningsbranschen. I Maskinentreprenörernas senaste Meko-rapport framkommer det att fler än 70 procent av de tillfrågade haft mycket svårt att hitta kompetent personal. Om man lägger till de som svarat att de haft ganska svårt uppgår siffran till över 90 procent.
Även branschorganisationen Byggföretagen vittnar om svårigheterna med kompetensförsörjning. De säger att 75 procent av byggföretagen varit tvungna att tacka nej till jobb då de inte haft tillräckligt med personal eller rätt kompetens.
Elin Kebert, Byggföretagens expert på kompetensförsörjning, säger att regeringen ökade anslagen för vuxenutbildningar men att kommunerna har varit dåliga på att använda dem.
– Bara i vårändringsbudgeten är det 300 miljoner som brunnit inne av de här pengarna. Det motsvarar ungefär 12 000 platser som kommunerna hade kunnat starta men som inte har blivit av.
Sveriges kommuner och regioner (SKR) har i en skrivelse kommit med förslag hur kommunerna ska bli bättre på att utnyttja anslagen riktade mot vuxenutbildningarna. De anser bland annat att fokus inte bara ska ligga på antalet helårsplatser utan att kommunen ser till helheten i sitt uppdrag som även omfattas av ett brett utbud och kvalitet i utbildningarna.
– Rent generellt är bristen på lärare en faktor som sannolikt spelar roll. Underlaget av presumtiva elever spelar troligtvis också en roll och det är en utmaning för många att fylla utbildningsplatserna, svarar Peter Skyhag, pressekreterare på SKR, i ett mejl.
Elin Kebert menar att pengar inte är det enda som är viktigt utan att man till det ser vilka utbildningar som behövs i respektive kommun. Att utbildningarna kompletterar varandra istället för att konkurrera ut varandra.
– Det kan vara svårt för kommuner och regioner att ha koll på vår bransch då den är komplicerad. Här kan vi branschorganisationer och företag hjälpa till så att vi utbildar mot det som företagen behöver. Då kan vi också säkra praktikplatserna från första början.
Att ta emot praktikanter från alla utbildningsnivåer är något Elin Kebert tycker bygg- och anläggningsbranschen har varit bra på. Hon säger att kompetensbristen samtidigt har skapat en extra press på arbetsgivarna.
– Jag har träffat många företag som säger att de gärna skulle ta emot fler praktikanter men att de inte har handledare. Det blir lite av ett moment 22 där vi behöver folk för att ta emot folk.
Men det räcker inte med att bara starta upp en mängd utbildningar förklarar Elin Kebert. För att locka blivande gymnasieungdomar, såväl som vuxna som vill utbilda sig eller byta yrkesbana, krävs det att utbildningarna marknadsförs på ett bra sätt.
– Ungdomar lockas inte med youtubekampanjer. De är ute efter en bra skola med bra lärare där de ser att det finns moderna lokaler, bra mat, värdegrund och sådana konkreta saker. För vuxna och de som gått ut gymnasiet handlar det om att berätta om våra yrken på ett sätt som är tydligt och ärligt. Vi har haft kampanjer där riktiga personer berättar hur deras arbetsdagar ser ut. Det blir väldigt tydligt och konkret.
Tidigare i år beslutade regeringen att från och med nästa år ska alla yrkesprogram ge behörighet till högskolan. Något som ytterligare kan hjälpa till att få in folk till bygg- och anläggningsprogrammen.
– Många som är intresserade börjar inte. Åtta av tio tjejer funderar att välja bygg och anläggning men väljer bort det. En uppfattning är att utbildningen är smal och inte ger så många möjligheter. Där är behörigheten en viktigt del, säger Elin Kebert.
Hon påpekar att behörigheten inte är ett magiskt trollspö men ett steg i rätt riktning. Hon tror att utöver behörighet och bra marknadsföring av programmen är hur man värderar utbildningen en viktig aspekt. Elin Kebert hänvisar till den utredning av komvux och gymnasiet som leddes av Lars Stjernkvist och som visade att valet av gymnasieutbildning har stor påverkan på om man får arbete efteråt.
– Det går exempelvis inte lika bra för de som väljer samhällsprogrammet. De har svårt att få jobb och alla vill eller kan inte plugga vidare. Då måste vi kunna öppna andra dörrar.
Elin Kebert fortsätter och säger att man även måste avdramatisera gymnasievalet och att det inte gör något om man märker att fel val har gjorts.
– Vi kan inte ha ett system där man ska göra rätt val när man är 14 år. Vi ska inte hetsa upp oss om någon läser en konstig inriktning på gymnasiet. Vi får ändå ut ungdomar som har med sig matte, svenska och engelska. Låt oss ta dem och ge dem en bra yrkesutbildning efter gymnasiet. Det tar bara ett år, leder till jobb och det har vi råd med.
Text: Johan Järup, Nordiskemedier.se Foto: Byggföretagen
