En studie som gjorts i Örebro visar att bullerdämpande asfalt förbättrar livskvalitén längs den aktuella trafikleden.
Bullerdämpande asfalt i bostadsområden höjer livskvalitén och minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar, hävdar nu forskare vid Arbets- och miljömedicin vid Universitetssjukhuset i Örebro.
– Vi ser tydligt att buller är ett problem som påverkar människors hälsa, välbefinnande och livskvalitet, det handlar inte bara om komfort, säger Anita Gidlöf Gunnarsson, beteendevetare vid Arbets- och miljömedicin vid Universitetssjukhuset i Örebro som i en färsk rapport visar hur boende upplever trafikbuller, före och efter en bullerreducerande insats.
I stadsmiljöer bidrar inte minst trafiken i allt högre grad till att det bildas ett närmast konstant brus i omgivningen – ett brus som i bästa fall betraktas som störande, men som, enligt rapporten, på sikt kan påverka hälsan negativt. Bland annat betonas att senare tids forskning visat att den som utsätts för vägtrafikbuller över lång tid löper ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar.
Föga förvånande visar rapporten tydligt att de boende upplever bullret som mindre störande efter insatsen, både inomhus och utomhus.
– Undersökningen visar att bullerreducerande åtgärder kan ha bra effekt på boendemiljön, och det höjer den upplevda livskvaliteten, säger Anita Gidlöf Gunnarsson.
Rapporten utgår från två bostadsområden som bedöms som likvärdiga, varav bullerdämpande åtgärder har utförts i det ena medan det andra fick karaktären av kontrollområde.
Bullerdämpningen bestod i att vägbeläggningen byttes till en finkornig stålslaggsasfalt som ger en jämnare vägyta och därmed dämpar ljudet från passerande trafik. Dessutom sänktes hastigheten från 70 till 60 kilometer i timmen på den aktuella vägsträckan. Mätningar visar att ljudnivån sjönk cirka tre decibel med den nya asfalten medan hastighetssänkningen bidrog med ytterligare 1-2 decibel. Totalt reducerades ljudnivån med 4-5 decibel.
Före de bullerdämpande åtgärderna rapporterade de närboende om stora störningar på grund av trafikbruset – inte minst vid vistelse i den egna trädgården där det kunde vara svårt att både samtala och koppla av.
Problemen fanns visserligen kvar även efter de bullerdämpande åtgärderna, men i betydligt mindre utsträckning. Andelen som var mycket eller väldigt mycket störda av vägtrafikbullret minskade från 36 procent till 13 procent vid stängt fönster och från 71 procent till 45 procent vid öppet fönster. Utomhus minskades den upplevda störningen från 74 till 42 procent efter de bullerreducerande insatserna.
Ett något oväntat resultat av studien var att den nya asfalten förändrades under undersökningens gång. Ett år efter att beläggningen bytts ut hade asfaltens bullerreducerande effekt minskat en hel del. Anledningen är, enligt forskarna fortfarande höljd i dunkel.
Text: Morgan Andersson, Tidningen Entreprenad. Foto: Jens Qwarngård.