Fixa gärna till maskinerna men ta ansvar för förändringarna. Det är rådet CE-märkningsexperterna ger uppfinningsrika entreprenörer.
Svenska entreprenörer vill kunna göra mycket med sina maskiner. För att klara det vill man ofta modifiera maskinen på olika sätt, kanske sätta dit extra belysning eller ändra på spakarnas funktion. Det gäller dock att veta vad man gör, inte minst om det handlar om större förändringar.
– Det är sällan man måste CE-märka om en maskin, för det krävs en riktigt stor ombyggnad och något som i grunden ändrar maskinens funktion. Men man måste ta ansvar för ombyggnaden och dokumentera den, säger Roberth Jonsson, med egna företaget Zatifsy.
Zatisfys huvudsakliga verksamhet går ut på att hjälpa tillverkare att få sina produkter CE-märkta. Samma principer gäller dock även i andra sammanhang. Roberth Jonsson och kollegan Johan Ek noterar till exempel att eftermontering av utrustning på en maskin kan innebära att den som gjort det måste vidta även andra åtgärder.
– Man måste veta vad man gör, även om det förstås inte ska sätta lock på kreativiteten och innovationslusten måste man vara medveten om vad man håller på med, säger Roberth Jonsson.
Den som gör en förändring måste alltså ta ansvar för den. Zatisfy, som främst jobbar med tillverkande företag, har faktiskt fått en del förfrågningar om hjälp även från maskinägare.
– Vi har inte många såna kunder men om någon vill få vår hjälp med att förstå om det är rimligt att till exempel ta bort något, kan vi till exempel berätta att det inte går, eller att det går men bara om skyddet ersätts, säger Roberth Jonsson.
Många risker kan elimineras helt, går inte det måste någon form av skydd byggas in. Johan Ek hittar ett färskt exempel från en tillverkare med en testanläggning där klämriskerna inte gick att bygga bort utan att maskinen blev obrukbar. Lösningen blev att sätta in skannrar, som gjorde att maskinen helt enkelt stannade om någon kom för nära.
– Skydd finns av en anledning, konstaterar han.
Om en maskin har försetts med olika skyddsfunktioner, som föraren eller maskinägaren sedan kopplar ur, faller ansvaret förmodligen på den som satt systemet ur spel, förklarar Roberth Jonsson.
– Har någon gjort en ändring på ett skydd och någon sedan gör sig illa är det maskinägaren som borde uppmärksammat ändringen, säger han.
Den som bygger om sin maskin, ändrar en funktion eller tar bort något måste göra en riskbedömning, fortsätter han.
– Om man till exempel vill utveckla en hjulstyrning till en grävmaskin så tillför man en funktion, men också en risk. Då måste man fundera på hur man ska hantera den.
– När man hittar en risk är mål ett att konstruera bort den. Går inte det måste man informera om att det finns kvarstående risker, till exempel via ljud, riskerna ska också finnas införda i manualerna, säger Johan Ek.
Om olyckan skulle vara framme lär både polisen och Arbetsmiljöverket utreda frågan och försöka hitta en ”syndabock”, tillägger Roberth Jonsson.
– Då gäller det att ha ”byggt sitt case”, att kunna visa att den ändring man gjort tillfört en risk men att man hanterat den – det visar man med rätt dokumentation.
Text: Ulrika Andersson, Nordiskemedier.se
