Investeringar i anläggningar kommer i år att snudda vid 100 miljarder kronor, den högsta siffra som hittills redovisats. Redan nästa år lär dock rekordet slås på nytt. Men myntet har också en baksida –ett kraftigt sjunkande bostadsbyggande.
2018 slogs rekordet för anläggningsinvesteringar i Sverige sedan efterfrågan ökat bland såväl privata som offentliga beställare. Tendensen håller i sig. I den senaste byggkonjunkturen från Sveriges Byggindustrier förutspås en ökning med ytterligare tre procent i år till 99,5 miljarder kronor, vilket följs med en uppgång på ytterligare fyra procent under 2020.
Fortfarande ser det bra ut inom både privat och offentligt anläggningsbyggande. På den privata sidan drivs uppgången av energiförsörjning, vattenförsörjning och renhållning. Inom den offentliga sektorn förväntas byggandet av ny järnväg ge en skjuts uppåt under 2020.
Över huvud taget väger olika typer av distributionskanaler tungt i utvecklingen. De senaste åren har det handlat om bland annat fiberutbyggnaden, upprustning och modernisering av VA-anläggningar liksom el- och värmedistribution. Fortsatt upprustning av det eftersatta va-nätet kommer liksom utveckling och förnyelse av elnäten att förbli ett par av de stora utmaningarna för framtiden.
Enligt konjunkturrapporten har investeringar i VA- och avfallsanläggningar ökat kontinuerligt sedan 2011. I fjol investerades för mer än elva miljarder kronor. Vilket innebar en tillväxt på 17 procent. Dels beror ökningen på att nya stadsdelar måste knytas till befintliga nät och dels på ett generationsskifte av ledningsnätet, något som borde vara en hjärtefråga med tanke på att en fjärdedel av dricksvattnet aldrig når fram till konsumenten, enligt en färsk rapport från WSP.
På den offentliga sidan sker de största anläggningsinvesteringarna i storstadsregionerna och då primärt inom den spårbundna trafiken.
Lokalbyggandet är erfarenhetsmässigt starkt präglat av konjunktursvängningar. Fastighetsmarknaden har varit glödhet under några år och även om inga avgörande signaler om avsvalning rapporterats är det mycket troligt att vi kan räkna med en avmattning nu när konjunkturläget förändras och inte minst kommunerna redan förvarnat om ett ekonomiskt allt mer ansträngt läge.
Det segment som väger tyngst på lokalsidan är kredit- och fastighetsbolag som ökat investeringarna med nästan 30 procent de senaste fem åren. Hyrorna har drivits uppåt och vakansgraden är låg. Bedömningen är att även 2019 slutar med en rejäl ökning. Enbart i de tre storstadsregionerna förväntas exempelvis mer än 300 000 kvadratmeter kontorsytor färdigställas innan året är slut. Samtidigt avslutas en hel del projekt nästa år, men det som skulle kunna bli en kraftig nedgång dämpas av att bygglovsstatistiken för första halvåret i år fortsätter uppåt. Det indikerar att det också kommer en hel del nystarter av kontorsytor nästa år.
Under senare år har investeringarna i både industri- och handelsfastigheter utvecklats väl, men i båda fallen är bedömningen att tillväxten kommer att minska. Prognosen är att lokalbyggandet ökar med tre procent i år för att minska med en procent nästa år.
Branschens sorgebarn är bostäderna som inte någon gång under 2000-talet nått upp till den nivå som behövs för att komma till rätta med det enorma underskottet. 2016 och 2017 passerade dock antalet nybyggda bostäder 60 000 per år, vilket åtminstone närmade sig godkänt.
Sveriges Byggindustriers prognos är nu att det kommer att byggas cirka 44 000 nya bostäder i år och 41 000 under 2020.
– Det skiljer mer än 20 000 bostäder per år mellan vad som byggs och vad Boverket menar behöver byggas, säger Catharina Elmsäter-Svärd, vd på Sveriges Byggindustrier.
Den mest kännbara minskningen i bostadsbyggandet pågår i Stockholm där investeringarna i bostäder sjunker med 27 procent under perioden 2018-2020.
En väsentlig skuld i den snabbt vikande efterfrågan på bostäder har de skärpta kreditrestriktionerna. Enligt en rapport framtagen av Sveriges Byggindustrier och Evidens medför skärpningen en efterfrågenedgång på minst 7 800 bostäder. Och det är bostäder som behövs för att samhällets kuggar ska få det smörjmedel som behövs.
Bristen på bostäder är som störst där tillgången på jobb och studiemöjligheter är som störst. Det betyder att företag inte kan nyanställa eftersom det saknas individer med rätt kompetens. Samtidigt måste många välja bort intressanta och relevanta utbildningar för att det saknas bostäder på studieorten.
– Bostadskrisen i Stockholm är allvarlig för hela Sveriges tillväxt. Tre av fyra nya bostäder behöver tillkomma i storstadsregionerna, säger Catharina Elmsäter-Svärd.
Men situationen slår också hårt eftersom byggandet är betydelsefullt för sysselsättningen. Sveriges Byggindustriers bedömning är att enbart nedgången i bostadsbyggandet gör att antalet sysselsatta i bygg- och anläggningsbranschen blir 7 000 färre 2020 jämfört med 2019.
Fredrik Isaksson, chefekonom på Sveriges Byggindustrier ser med oro på den närmaste framtiden.
– Svagare tillväxt i ekonomin hämmar alltid byggandet. Den här gången kan vi dessutom konstatera att bostadsbyggandet minskat kraftigt redan medan vi befunnit oss i högkonjunktur – vilket är historiskt unikt. Även byggandet av andra hus, som kontor, affärslokaler och skolor, trycker nu på bromsen efter att ha gasat på ordentligt senaste åren. Offentliga investeringar i väg och järnväg är det som fortsätter gå bra nästa år – men det är inte tillräckligt för att undvika två år i följd med sjunkande bygginvesteringar totalt sett.
Text: Morgan Andersson, mentoronline.se
