Första januari 2019 blir huvudentreprenörsansvaret svensk lag. Det betyder att entreprenörer riskerar tvingas betala ut lön till underentreprenörers anställda.
Maskinentreprenörer runt om i landet som inte har tagit till sig information om det så kallade huvudentreprenörsansvaret bör läsa på. För lagen började gälla första januari. Och den gäller alla som har verksamhet i byggbranschen.
– Ja, det är ingen liten sak det här. Det är ju lag. Och den gäller från dag ett. Det som nog många har missat är att underentreprenörers anställda nu kan kräva att få sin lön utbetald av någon av entreprenörerna högre upp i kedjan i fall den egna arbetsgivaren inte har betalat ut den. Och det ska ske sju dagar efter att kravet är inlämnat, säger Claes Arenander, arbetsrättsjurist, och biträdande förhandlingschef på Maskinentreprenörerna.
Ett liknande system med huvudentreprenörsansvar har funnits i kollektivavtalet med Byggnads på Entreprenadmaskinavtalet sedan 2013. Detta är dock utformat relativt systematiskt där parterna under ordnade former har tid att kontrollera hela kedjan av underentreprenörer och där lönetvist följer praxis i medbestämmandelagen (35§) med efterföljande överläggningar och utredning av tvisten. I slutändan – om tvisten inte löses – går den då vidare till domstol och med eventuell konkursbegäran och utmätning som slutstation.
– Så ser dock inte lagen ut. Och den avgörande skillnaden är att den som begär att få ut lön från företaget som anlitat underentreprenören ska få denna lön utbetalad efter sju dagar. Det är mycket kort tid och det är inte sannolikt att man som företagare alltid kan hinna utreda och kontrollera kravet. Det här har Maskinentreprenörerna påpekat i den remiss vi svarat på innan regeringen drev igenom lagen. Men tyvärr togs det inte hänsyn till detta, säger Arenander.
Det som ändå är positivt är att regeringen valt att värna det som man kallar ”den svenska modellen”. I förarbetena till lagen finns skrivningar som gör att regelverket om huvudentreprenörsansvar i kollektivavtalet med Byggnads ska gälla före lagen. Men för maskinentreprenörer räcker det inte för att andas ut då många av företagen har kollektivavtal med Seko. Och där finns inget huvudentreprenörsansvar.
– Så är det. Och därmed är det lagen som gäller här. Det finns en rad problem med det här och en fara som jag ser är ju såklart att det kan sneddriva konkurrensen. Byggnads avtal blir ju i detta fall, när det gäller huvudentreprenörsansvaret, klart fördelaktigare, säger Claes Arenander.
Även stora spelare i branschen som har många underentreprenörer och själv ofta går in som underentreprenörer till stora beställare har inte helt hunnit studera hur det här kommer att påverka branschen. ABT-Bolagen med över hundra anställda och drygt 300 enheter av lastbilar och anläggningsmaskiner i nätverket får en genomgång i november av Maskinentreprenörernas Claes Arenander. ABT-Bolagens styrelseordförande Mikael Graffman och vd Peter Andersson har självfallet hört talas om både huvudentreprenörsansvar och att det blir lag. Man har en rad frågor och inser ganska snart att det finns en hel del att kontrollera och förbereda inför detta.
– Spontant känner jag ju att vi redan har bra kontroll över vilka underentreprenörer vi arbetar med. Men det finns vissa situationer där vår underentreprenör kanske tar in en egen UE vid sjukdom eller en arbetstopp, och hur det blir då i fall någon i den kedjan inte har betalat ut lön, det bör vi nog lära oss mer om, säger Graffman.
Vd Peter Andersson är inte precis orolig inför den nya lagstiftningen men ser ju såklart att det finns en skillnad mot tidigare.
– Det vi också måste tänka på runt det här är ju hur våra beställare ska se på oss. Vi är ju underentreprenörer till dem. Vi kommer såklart att behöva titta över vilka konsekvenser det här kan få för oss och hur vi själva hanterar våra underentreprenörer, säger Andersson.
Mikael Graffman sitter tyst och lyssnar och tänker och säger sedan:
– Det jag kan se är ju att vi med den storlek vi har och den roll i entreprenadkedjan som vi ofta har hamnar mellan den stora huvudentreprenören och underentreprenörerna längre ner i kedjan. Det är en speciell position. Vad jag förstår så kan det komma en fordran till oss eller så kan löntagaren gå förbi oss och direkt upp till huvudentreprenören.
Foto: Peter Andersson, Vd på ABT-Bolagen & Mikael Graffman
